Just idag är jag stark

Det är kvällen före. 
Sandsjöbacka Trail. 
Och AKA packar sin kappsäck. 


Det är pirrigt. 
Hela det här med kartmomentet skrämmer. 

Start- och målområde har rekats. 
Materialritualen lugnar. 


Det ska bli kul!


Det är morgon och AKA mumsar bananpannkakor. 
Och nynnar med i Kentas. 
Just idag är jag stark. Just idag mår jag bra. Jag förs framåt av kraftiga vindar. 


Förra halvmaraton-loppet var göteborgsvarvet i ryssvärme. 
Idag blir det yllemamelucker på i skogarna från Kållered till Mölndal. 


Power-te från scratch. 
Och mera pepp från Avicii. 

Vi syns efter lunch.  

Banan (Utdrag från Sandsjöbacka Trail's tävlings-PM)

På andra sidan Spårhagavägen väntar mer av riktigt djupa skogar med vildmarkskänsla. Många av partierna har riktigt lättlöpta och fina stigar, men där finns också några skarpa och krävande – ehuru korta – stigningar. Vi passerar öster om Svarttjärn och genom den pittoreska dalgången vid Årekärr. Här ansluter Torrekullaleden och tjugotvåkilometersbanan med start i Kållered. Starten där går någon kilometer svagt uppför och på asfalt till början av Torrekullaleden. Därefter väntar en varierad skogsstig fram till knutpunkten med Sandsjäbackaleden i Årekärr. Rutten från Årekärr och norrut är utmanande men vacker, det är bitvis både våt och knagglig stig över hällar och genom sumphål. Skogen är vildvuxen och storstaden känns fortfarande avlägsen.

Längre norrut väntar Oxjön och Sisjön med storkuperad löpning på mer tillrättalagda parkstigar. Nu närmar vi oss staden en smula; vid Sisjöns södra ända väntar den andra vätskedepån och med tre mil i benen gör vi oss redo för den utmanande avslutningen – efter passage under Söderleden springer vi upp och in bland Änggårdsbergens sprickdalar. Stigen inne i Mölndalsravinen är bitvis lite svårframkomlig men färdvägen är naturlig och skogskänslan påtaglig. Vi har ett par skarpa motlut om cirka 50 höjdmeter vardera innan vi står på Södermalmsbrinken och har Göteborg för våra fötter.


Vi tar oss ner i Toltorpsdalen för den allra sista kraftansträngningen, upp i Safjällsspåret. Stigen ser för ett kort ögonblick ut mer som en vägg än en väg och möjligen får man använda både händer och tänder för att ta sig upp. Men väl uppe väntar bara en lätt nedjogg om någon kilometer innan vi är framme vid målet på Krokslätts idrottsplats, just på gränsen mellan Mölndal och Göteborg.


AKA - Gröna milen 30 - 0

Dagen efter långlöpan. 
Sätter Team Power & Passion klockan på tidigt. 
Ryktena går att spåren på Billingen redan är åkbara. 


Vackert är det. 
Att se solen gå upp över Skara-slätten. 


Innan lunch står klockan på 30K till AKA. 
Det firas med O'Learys. 
Innan hemfärd. 


Nästan 50K på en helg. 
På min ära en lyckad samling. 





Näsblod, svett och tårar

Eller det gick inte snabbt. 
Men det var jobbigt. 

Man vet att året har börjat bra. 
När dagens lördagspass med sina 19K. 
Visade sig bli årets hittills kortaste. 
Och jobbigaste. 

Det har snöat i Göteborg. 
Och frusit till. 
Alldeles lagom för en snölöpa i terräng. 
Med näsblod, svett och tårar. 
Men ändå alldeles, alldeles underbart. 

AKA räknar nu kallt med. 
Att nästa söndag har Kung Bore gjort alla lerpölar. 
Solida och utan risk för genomtramp. 
Och packad snö ersatt pulsandet. 
Då. 
Kan det bli PB. 
Men det går bra utan med. 


Dagens publik var mest intresserad av prasslandet från medhavd honungskaka. 

Och nej. 
Det är INTE benvärmare. 
Utan snölås. 
Faktiskt. 

Lördagskvällen spenderas i valla-boden. 
För imorgonbitti väntar Billingen. 






Laddad för dan före dan före ....dan före Sandsjöbacka Trail

Efter jobba-veckan unnar sig AKA yoga-massage. 



Massage och stretch. 
I en gudomlig mix. 


Imorgon väntar snö-löpa i känd terräng. 
Och söndag hoppas vi på längdskidor. 


Och om tiden räcker till. 
Ska det bli lite frösådd med. 


Det går bra nu. 

Sandsjöbacka Trail Generalrepet

Med två lördagars tre-timmarspass i geggemojjan. 
Känns det som. 
Shit pommes frites. 
Jag kommer klara det. 

Det var blött. 
Det var tufft. 
Och det var alldeles underbart. 
Att vara en del av den tiohövdade skaran idag. 


23K i benen. 
Ger också lite marginal den 25:e. 

Med på turen var också:

http://franfettilltriathlet.se/ 

http://emmysaharamarathon.com/

Förhoppningar och målsättningar 2014

Jag börjar med att tacka. 
För ett fantastiskt 2014. 

Och målbilden för året. 
Ser ut ungefär såhär. 


Vad har du för målsättningar under året?

Nyårskrönikan 2013

Så har det då blivit dags att summera. 
Träningsåret 2013. 
 
Klassiskt en bit in på det nya året. 
Och året kan i mångt och mycket också summeras som klassiker-året. 
Även om Vasaloppet återstår. 
 
 
2013 inleddes och avslutades i längdskidspåret. 
I början av året inför Tjejvasan. 
Och i slutet med skräckblandad förtjusning inför niomils-utmaningen. 
 
Efter ett första kvartal med som sagt myycket skidfokus. 
Kom april med träningsläger på Mallis. 
 
 
För nu skulle det samlas mil. 
På cykel. 
Inför det stora äventyret runt Vättern. 
 
Team Power&Passion hade planerat för 15 timmars kvalitetstid tillsammans. 
Och det slutade med 13 1/2!
 
 
30 mil är långt. 
Men ska jag göra om det?
Tveklöst!
 
Sedan var det dags att simma i Vansbro. 
Kanske den gren som skrämde mest. 
Med sitt kalla strömma vatten. 
 
Efteråt var triumfen total. 
Skumpan kall. 
Och tårna likaså. 
 

Den stora uppladdningen inför Lidingöloppet präglades av 9 veckors ofrivillig löpvila. 
Till följd av stressfraktur. 
 
In i det sista var det högst osäkert om foten skulle hålla. 
För att ens starta. 
 
 
Lyckan var därför stor. 
Och intet öga torrt. 
Vid målgången 3 mil senare. 
 

Året som gått innehöll också ett Göteborgsvarv i ryssvärme. 
Jobba-resor till Kina och Belgien, Skövde och Olofström. 
Härliga sommardagar mellan himmel och hav. 
Och däremellan massor av vanliga dagar. 
Med och utan träning. 
 
Träningsdagboken summerar. 
Totalt 374 timmar. 
Eller i snitt 7 träningstimmar i veckan. 
877 km löpning. 
188 mil cykling. 
Och 110 yoga-timmar. 
Samt 49 timmar på gymmet. 
 
Vad var du mest stolt över 2013?
 

Landet nollnionoll

Landet nollnionoll. 
Visar upp sina allra bästa sidor. 

Early birds får mycket gjort. 


Morgonstund i skidspåret. 
Ger mersmak i triceps och ljumskar. 

Sedan frestar kulturhuvudstaden 2014 med en kul tur. 
På bildmuseet. 


Och efter många skratt och kramar. 
Avslutas kvällen med bio. 


Imorgon blir det skidor igen. 
Och spring på inomhusbana. 

Icebug hjärtar rödstybb. 
Lika mycket som AKA hjärtar Umeå. 



Tomteintervaller i motvind

Det regnar. 
Och blåser. 
När spikskorna knyts. 
Och luvan dras ner ordentligt över öronen. 

Det är dags för tomteintervaller. 
I motvinden. 

8*800 meter. 
Med små kräkningar. 

Sedan blir det skumbad för vår frusna tomtemor. 
Och en kväll med god mat och dryck med familjen. 

Bästa klapparna. 
Honung. 
Lyxigt doftljus. 
Och räddningsfilt till Sandsjöbacka trail. 
Familjen känner sin AKA väl. 




Våga vägra julstressen

Årets julvecka inleds med halvmara. 
I sol och motvind


Sen blev det lite körigt. 
Att både hinna bada skumbad. 
Och äta. 
Och sova en stund. 
Innan manikyr och pedikyr på salong. 

Hohoho. 

Känd från tv

Plötsligt så är man också. 
Känd från tv. 

10:57 in i inslaget kommer en AKA kutandes. 
http://www.svtplay.se/video/1676706/del-5

Jojo. 




Att sprida värme och ljus

Idag har många ljus i hand och hår. 

Man kan också sprida värme och ljus på andra sätt. 
Till exempel springa runt runt runt ett torg. 
Och samla in pengar till Musikhjälpen för varje kilometer. 


Såhär kunde det se ut under dygnet vi sprang:
http://www.svtplay.se/klipp/1670836/lonesome-runners-springer-for-musikhjalpen
Detta var vid 3-snåret på natten då evighetsstafetten varit igång 13 timmar!

Vill du vara med och ge en spänn till alla kvinnors rätt att överleva sin graviditet?
Klicka här:

http://bossan.musikhjalpen.se/insamling/lonesome-runners

Löpning för hälsa och glädje!

Målgång och prispengar

I eftermiddag gjordes 48 högervarv runt torget med musikburen. 
Som balans till gårdagen. 

Kullersten och tvära svängar känns i ben och höfter. 
Men framförallt känns det här bra. 


Nu vila spikmattan. 

40 varv runt torget senare

Direkt från jobb i Skövde åkte vår ombytta löparsmurf mot Gustaf Adolfs torg. 
För att springa tillsammans med Lonesome Runners. 
För Musikhjälpen. 
Och alla kvinnors rätt. 
Att överleva sin graviditet. 


En dryg timme. 
Och 40 varv runt torget senare. 
Visade klockan på 10K. 
Och insamlingen redan på över 13000kr. 


Det var en riktig bonus att träffa alla coola katter i snygga LR-västar. 
Och känna sig som en del av något större. 


Sedan fylldes energidepåerna. 
Med skumtomtar, lussebulle. 
Och dagens avsnitt av Julkalendern. 

Idag springs det igen!
Le Grande Final. 
Mellan 15 och 16. 

Tittar du förbi?



Ensamma tillsammans gör vi skillnad

Ingen kan göra allt. 
Men alla kan göra nåt. 

Idag kl 16 startar en evighetsstafett under ett dygn. 
På Gustaf Adolfs-torg i Göteborg. 
För stöd till Musikhjälpen. 
Och alla kvinnors rätt att överleva sin graviditet. 

Under 24 timmar turas medlemmar i Lonesome Runners om. 
Att springa runt runt torget. 
Och samla pengar per km. 

AKA är på tjänsteresa i Skövde. 
Och ansluter kl 19 idag. 
Och 15 imorgon. 

Det är lätt att bidra. 
Kolla bara in musikhjälpen.se




Storm och lovikavantar

Först svepte stormen Sven in. 
Och skakade om hus och hem. 
Folk och fä. 


Träden stod som spön i backen. 
Och milen i Oxsjön förvandlades till rena hinderbanan. 


Lugnet efter stormen. 
Bjöd på 12,5K omväxlande löpning. 


Kliva runt. 
Klättra över. 
Krypa under. 
Och en gudabenådad solnedgång. 


Några timmar senare singlar lovikavantarna ner. 
Allting är vitt vitt vitt. 


Fort. 
Ut och gör snöänglar. 
Innan det regnar bort. 



24-timmars för Radiohjälpen

Det är fredag. 
Det är kväll. 
Och vår AKA materialpysslar inför nattens löparäventyr. 

Från midnatt springer ett gäng tokar en mil var tredje timme.
Och samlar med hjälp av sponsring per km in pengar till Radiohjälpen. 
 
AKA är hangaround och hänger på varannan mil. 
Det betyder midnatt. 06. 12. Och kl 18. 
 
Spännande. 
 
Nu bara lite materialpyssel. 
Innan ett par timmars sömn. 
 

När klockan ringer strax före midnatt är känslan mest. 
Fnissig. 

Vi stöter på några ensamma nattvandrare. 
Och polishelikoptern cirklar stundtals över oss. 

Havet ligger spegelblankt. 
Och stämningen är god. 
 

AKA skäms inte för att sova vidare när andra halvan av Team Power&Passion kliver upp 02:30. 

Och klockan 06 såg det ut såhär:
 

Sällan har en frukost smakar så gudomligt. 

Två mil i kroppen. 
Och känslan är. 
Stark. 
 
 
Nu vila till klockan tolv. 
Bebopalula. 
 
 
Innan klockan slår tolv börjar suget komma. 
Är det sant?
Kan jag verkligen ha den här kapaciteten i kroppen?
 
 
En mil senare. 
Nöjd på gränsen till självgod. 

Nu har jag passerat mitt längsta evva.
Undrar hur det känns vid 18-snåret?
 
 
Det börjar dra ihop sig för fjärde milen. 
Mörkret har fallit igen och ett annorlunda dygn går mot sitt slut. 
 
Vad säger man på jobbet på måndag om vad man gjorde i helgen?
Åt och sov och sprang kan lätt provocera. 
Men. 
Ett litet Wild and Crazy-undantag gjordes också. 
Allt adventspynt på plats. 
Utan den obligatoriska fönsterputsningen. 
Och tänk. 
Det ser lika mysigt ut som vanligt. 
 

Nu börjar det dra ihop sig. 
Jag tror det blir mot Linneplatsen. 
 
En dryg mil vid midnatt. 06. 12. Och nu kl 18.
Totalt 43K.
Nu tror jag jag måste gråta en skvätt.
 

 

Sen skålar Team Power&Passion och går och knyter sig.
43 + 80 = nöjdhet!

Sova med kompression? Jatack.
 


Nästa morgon tänder vi första ljuset. 
Äter en skogshuggarfrukost i kubik. 
Tittar på det soliga vädret utanför och säger i mun på varann:
Idag är vi inne och slappar heeela dan!

Plötsligt händer det

Hoppsan. 




http://sandsjobackatrail.se/2013/11/26/i-fokus-anna-karin-arvidsson/



Ibland är underbart långt

Team Power&Passion avslutar en härlig löparhelg. 
Med Sandsjöbackaleden. 
I strålande sol. 

Geggemojj och krisp i luften. 

Det gick inte snabbt. 
Men det var jobbigt. 
Och alldeles alldeles underbart. 






Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0