Omstart

Det luriga är.
När jag sätter namn på en skada. En smärta.

Då blir det tankar.
Som upprepar.
Och stärker.

Som skapar kroppsminnen.
Och rädslor.

Idag vill jag börja om
Ett oskrivet blad.
Blankt.

Ruska av mig det gamla.

Hur skulle jag göra om allt var som vanligt?
En tisdag?
Jo då skulle jag springa såklart.

Okey!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0