Vad hånder här då?

Jo det jobbas. 

Och springs. 

Yogas. 

Och gymmas. 

Värt att nämna är söndagens crazy-utmaning. 

Då AKA plötsligt fann sig på startplats till Ice Bug City Trail. 

AKAs nabbaste och tuffaste 6K ever i dylik terräng. 

Och placeringen näst sist. 

Det var lite ensamt på slutet. 

Men goodie-bagen var bra. 

Nästa år...

Bra jobbat! Vilket unikt lopp. Försöker att komma ihåg var Burgårdsparken ligger...

Fasiken vad kul!

Oj, vilken utmaning! Och att vara sådär i slutet är ju aldrig kul. Men, förbättringspotentialen är ju enorm. Så brukar jag tänka när jag gett mig på något heltokigt som jag inte bemästrar. Hum, har visst varit med om ett par sådana tillfällen i år sedan...